by Frithiof Holmgren (1831 - 1897)
Klockorna
Language: Swedish (Svenska)
När klockorna ringa jag höjer min blick vid de välkända ljud: Till sabbat de kalla oss alla, och stämma vårt sinne till tanken på Gud. Vår menighet träder i helgdagskläder på kyrkogången och blandar sin röst i kyrkesången. När klockorna ringa de bringa mitt trotsiga sinne till ro, ty ingen kan tvinga min tanke, min tro. När klockorna klaga med darrande röst öfver land och haf, till vapen de kalla oss alla, att värna det dyraste lifvet oss gaf: det älskade landet, föreningsbandet i språk och seder, som binder vårt folk i slutna leder. När klockorna klaga, de jaga oss framåt med svärd i hand, och ingen skall taga vårt fädernesland! När klockorna sjunga med med jublande stämmor ur tornets höjd, till templet de kalla oss alla att tacka vår Herre för segerns fröjd. Vi dröja vid vården på kyrkogården. Den slår vårt sinne, och plötsligt vi hålla med jublet inne, ty klockorna sjunga så tunga toner vid grafvarnas rand, om alla de unga, som dött för sitt fosterland.
Authorship:
- by Frithiof Holmgren (1831 - 1897) [author's text not yet checked against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Hugo Alfvén (1872 - 1960), "Klockorna", op. 13, Rudén no. 33 (1900), published 1904, first performed 1900 [ baritone and orchestra or piano ] [sung text checked 1 time]
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]
This text was added to the website: 2022-05-02
Line count: 45
Word count: 169