by Birger Sjöberg (1885 - 1929)
Samtal om Universum
Language: Swedish (Svenska)
Frågar Frida mig om stjärnor klara, vill jag svara: Jordar äro de, ej silverbloss. Frågar du mig så om jämt de vara? Nej, de fara, först i ringlar, sedan bort från oss. "Åh, när så du talar, gunga berg och dalar, huvet surrar och får knappast ro ..." Ha! Förlåt jag skrattar! Ej så lätt man fattar Universum, som man strax vill tro! Frågar Frida mig om stjärnor klara, vill jag svara: Jordar äro de, ej silverbloss. Rymden är som full av gröna prickar. Ständigt skickar vår Natur planeter ut på dans. Vart man än på himlavalvet blickar, alltid nickar det en liten stjärna någonstans! "Ja, men Himlens boning. . . " Bedjer om förskoning. . . Universum allt oändligt är. Jorden, som de andra, får tills slutet vandra, svept i slöjan aven atmosfär. Rymden är som full av gröna prickar. Ständigt skickar Vår Natur planeter ut på dans. Frågar Frida mig, om bak det tomma ängar blomma, ej jag rövar hennes barnatro. Himlens port jag ej vill gärna bomma för de fromma. Må de äga den i lycklig ro! Men inom mig bränner och jag stundom känner, som jag själv vill bliva ateist. . . "Bliv vad du behagar, endast att du lagar, så du ej blir ångerköpt till sist." Frågar Frida mig, om bak det tomma ängar blomma, ej jag rövar hennes barnatro. Hur nu saken vrids i snirklar hundra: Jämt beundra Skapelsen man må med villighet. Vår Natur må susa eller dundra, man får undra över all dess regelbundenhet! Dock ibland man tycker, den är full av nycker som en kvinna uti jungfruburn . . . Nog för att jag kände piken, som du sände. Men det är ej jag, som skapt Naturn! -- Hur nu saken vrids i snirklar hundra: Jämt beundra Skapelsen man må med villighet.
(Kort föreläsning under skogspromenad. Frida synes ett ögonblick gripen av oändlighetstanken. Han hotar bliva ateist, troligen för att skaka sin följeslagerska, som dock inför det mindre vanliga ordet svarar undvikande. Mot slutet av samtalet blir Frida lätt stucken.)
Researcher for this page: Leif Møller
Authorship:
- by Birger Sjöberg (1885 - 1929), "Samtal om Universum", appears in Fridas bok: Småstadsvisor om Frida och Naturen om Döden och Universum, no. 3, first published 1922 [author's text checked 1 time against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Birger Sjöberg (1885 - 1929), "Samtal om Universum", published 1922 [voice and piano], from Fridas Bok: Småstadsvisor om Frida och Naturen om Döden och Universum, no. 3. [ sung text checked 1 time]
Researcher for this page: Leif Møller
This text was added to the website: 2012-04-09
Line count: 60
Word count: 300