Två små visor vid Piano

Du glittrande klara bölja,
som skimrar i solens ljus,
Mig tyckes ett vemod dig följa
i allt ditt lekande brus.

I hafvets hemliga gömma,
djupt under solböljans glans
Otaliga sorger drömma,
som blandas i vågornas dans.

Och derför den glittrande vågen 
ses skälfva i solens ljus
och derför hon söker att hölja 
sin suck i ett lekande brus! 

Stilla, stilla, nu sig sänker
aftonen till jorden ner,
Klart på fästet månen blänker
vänligt hvarje stjerna ler.
Dagens oro är förliden,
nu förstummats har dess röst
Natten kommer mild och friden
gjuter sig i hvarje bröst!

Stilla, stilla, trötta hjerta,
låt dig vaggas ljuft till ro,
Fly från hvarje qval och smärta,
dit der dina drömmar bo.
Hvila der och glöm de banden,
som dig fängsla här en tid
Innan säll och frigjord anden
der får ro och evig frid!