Å jänta å ja' allt uppå landavägen.
Där mötte ho mej en môra så klar
å sola ho sken på himmelen så rar,
å vacker som ljusan dagen ho var,
mett hjarte, vart tog du vägen?

Å jänta å ja' allt på messômmersvaka.
Där mötte ho mej mä fräsande fröjd,
å allri nån'sin ha ja' känt mej så nöjd:
Ja' kasta mine ben i himmelens höjd,
å hôppa över alle taka.

Å jänta å ja' allt uti gröna lunden,
där tog ja' en köss så rosende rö
å klagade för henne hela mi nö
å fråga om ho ville dela mett brö;
å ho svara ja på stunden.