Vem vankar så trist under gren och kvist? 
Min längtan det är som smyger där.
Vem går över bro och stör min ro? 
Kärlek som när bittra begär.
Vem värmer min stråt och bromsar gråt? 
Hoppet mig bär dit där du är.
Vem trampar mitt golv när klockan slår tolv? 
Förtvivlan det är som hjärtat när.
Vem tar mitt namn i sin stora famn? 
Se döden det är, befriar´n ur allt besvär.