Har ödets skepp från min kärleks jord vitt segel eller svart? Isolde den ljuva, är hon ombord? Svart segel eller vitt? Jag fryser, jag brinner, Säg ett ord, År seglet vitt? Nej svart. Så flyg då. Ut er din bräckta bur, du själens stolta örn. Det svarta seglet, o min amur, det skuggar för min syn, det växer och växer, jag vet ej hur, men himlen själv blir svart. Isolde, guldharpa, hjärtats lust, min langtans höga dam jag hör som ett svall från Cornwalls kust och känner som en doft från soliga ängars djupa must och skumma skogars ro. O, vore jag där! Men allt är slut. Nu klämta klockor snart. En kämpe mot ödet har kämpat ut. Var seglet svart? Nej vitt Nyss sade man svart. Hör stormens tjut. Min örn i molnen står.
Please note: this text, provided here for educational and research use, is in the public domain in Canada, but it may still be copyright in other legal jurisdictions. The LiederNet Archive makes no guarantee that the above text is public domain in your country. Please consult your country's copyright statutes or a qualified IP attorney to verify whether a certain text is in the public domain in your country or if downloading or distributing a copy constitutes fair use. The LiederNet Archive assumes no legal responsibility or liability for the copyright compliance of third parties.
Text Authorship:
- by Bo Bergman (1869 - 1967), "Tristans död", appears in Trots allt, first published 1931 [author's text not yet checked against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Ture Rangström (1884 - 1947), "Tristans död", 1935 [ voice and piano ], from Trots allt, no. 4 [sung text checked 1 time]
Researcher for this page: Ron Keillor
This text was added to the website: 2012-07-23
Line count: 24
Word count: 135