Över mörka åsar till blommande dal 
träden in i Folkares lövade sal! 
Ser du hur sjöarna blänka? 
En bergsmansgård sover i drömmande ro 
vid teger, ett sentida bo. 
Gammalt och nytt här sig länka. 

I majstången hänger jag midsommmarkrans. 
Hör spelmännens låtar, som bjuda till dans! 
Solen har kommit tillbaka. 
I halvskumma natten gå hyttornas bloss långt ut 
över bygden med hälsning till oss 
från män i nattskiftets vaka. 

Våra marker ge oss i järnbäraland 
båda gröda och malm, med givmild hand,  
av bröd och stål blir det karlar. 
Vi gå man ur huse att värna vår nejd,  
vi ha förr ridit ut mången blodig fejd, 
på vårdkasens bud vi svarar.