by
Ernst Josephson (1851 - 1906)
Svarta rosor
Language: Swedish (Svenska)
Available translation(s): ENG FIN FRE
Säg hvarför är du så ledsen i dag,
Du, som alltid är så lustig och glad?
Och inte är jag mera ledsen i dag
Än när jag tyckes dig lustig och glad;
Ty sorgen har nattsvarta rosor.
I mitt hjerta der växer ett rosendeträd
Som aldrig nånsin vill lemna mig fred.
Och på stjelkarne sitter [tagg]1 vid tagg,
Och det vållar mig ständigt sveda och agg;
Ty sorgen har nattsvarta rosor.
Men af rosor blir det en hel klenod,
Än hvita som döden, än röda som blod.
Det växer och växer. Jag tror jag förgår,
I hjertträdets rötter det rycker och slår;
Ty sorgen har nattsvarta rosor.
View original text (without footnotes)
Note: "hjerta der" is spelled "hjärta där" in some editions.
1 Sibelius: "det tagg"
Authorship:
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
Settings in other languages, adaptations, or excerpts:
Other available translations, adaptations or excerpts, and transliterations (if applicable):
- ENG English (Anna Hersey) , "Black roses", copyright © 2016, (re)printed on this website with kind permission
- FIN Finnish (Suomi) (Erkki Pullinen) , "Mustat ruusut", copyright © 2009, (re)printed on this website with kind permission
- FRE French (Français) (Pierre Mathé) , "Roses noires", copyright © 2014, (re)printed on this website with kind permission
Researcher for this text: Emily Ezust [
Administrator]
This text was added to the website between May 1995 and September 2003.
Line count: 15
Word count: 107
Mustat ruusut
Language: Finnish (Suomi)  after the Swedish (Svenska)
"Kerro, miksi olet tänään niin surullinen,
sinä, joka aina olet niin iloinen ja hilpeä?"
En minä ole tänään yhtään surullisempi
kuin silloin, kun mielestäsi olin iloinen ja hilpeä;
sillä surun ruusut ovat mustia kuin yö.
Minun sydämessäni kasvaa ruusupuu,
joka ei milloinkaan jätä minua rauhaan,
ja sen varsissa on piikki piikin vieressä,
ja se tuottaa minulle jatkuvasti kipua ja kiusaa;
sillä surun ruusut ovat mustia kuin yö.
Mutta ruusuista tulee kokonainen aarre;
milloin ne ovat valkoisia kuin kuolema, milloin punaisia kuin veri.
Se kasvaa ja kasvaa. Luulen menehtyväni,
sydämeni puun juuret kouristelevat ja murtuvat;
sillä surun ruusut ovat mustia kuin yö.
Authorship:
Based on:
This text was added to the website: 2009-11-05
Line count: 15
Word count: 101