LiederNet logo

CONTENTS

×
  • Home | Introduction
  • Composers (20,143)
  • Text Authors (19,560)
  • Go to a Random Text
  • What’s New
  • A Small Tour
  • FAQ & Links
  • Donors
  • DONATE

UTILITIES

  • Search Everything
  • Search by Surname
  • Search by Title or First Line
  • Search by Year
  • Search by Collection

CREDITS

  • Emily Ezust
  • Contributors (1,114)
  • Contact Information
  • Bibliography

  • Copyright Statement
  • Privacy Policy

Follow us on Facebook

by Erik Axel Karlfeldt (1864 - 1931)

Löskekarlarnes sång
Language: Swedish (Svenska) 
Nu äro mörkrets fasor övervunna, 
nu kan jag le, ty jag har skådat döden. 
Nu äro smärtorna som ris förbrunna 
i all den heliga och stora glöden. 
Jag lever – flöden 
av ungdom flamma upp ur årens bränder, 
och mot det rika livet och dess öden 
välkomnande jag sträcker mina händer.

Jag är bekant med nöjet och med faran, 
min röst var hörd i visan och i psalmen,
och tidigt fick jag värvning i den skaran 
som delar bragden och försakar palmen. 
I skördetider 
jag sökte drömögd blåklint mellan halmen 
och följde avundsfri till andras lider 
de höga lassen, sjungande vid skalmen.

Syn mig en fana, mör av mina nejder, 
att jag må bära den med stolta händer 
i glädjens festspel och i vredens fejder 
bland goda löskekarlar, mina fränder. 
Syn lejontänder, 
passionens rosor, smäktande jasminer, 
syn hvar symbol som männers hjärtan tänder, 
så långt som vinden går och solen skiner!

Vår flock är dömd. Dess del vardt alltför mycken 
av märg och sav, av livets eld och sveda. 
Vi krävde allt och fingo lumpna stycken; 
hur vardt ändå i gamman vänd vår leda? 
Bland höstens smycken, 
när andra kysste våra vårars brudar, 
vi skreko Lycka Till och höjde drycken 
och förde dansen, skämtande som gudar.

Du mö, hvars blickar famna mig vid härden, 
håll av mig dyrt i denna drömkvälls vaka! 
I morgon går din fänrik ut bland svärden, 
och knappast leder vägen hit tillbaka. 
Giv mig på färden 
en blick emellan darrande gardiner, 
och jag vill bära glad ditt lov kring världen, 
så långt som solen går och vinden hviner.

Och hör oss, värld, som gillar och fördömmer, 
så snar att blommor eller stenar kasta. 
Vi hava aldrig sökt hvad du berömmer, 
ej heller skytt hvad du är van att lasta. 
Du såg oss fasta, 
till alla tunga offer redobogna - 
när vi, de irrande, för alltid rasta, 
giv andra stora namn, nämn oss de trogna.

Text Authorship:

  • by Erik Axel Karlfeldt (1864 - 1931) [author's text not yet checked against a primary source]

Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):

  • by Wilhelm Peterson-Berger (1867 - 1942), "Löskekarlarnes sång", 1906 [ voice and piano ] [sung text checked 1 time]

Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]

This text was added to the website: 2022-10-12
Line count: 48
Word count: 317

Gentle Reminder

This website began in 1995 as a personal project by Emily Ezust, who has been working on it full-time without a salary since 2008. Our research has never had any government or institutional funding, so if you found the information here useful, please consider making a donation. Your help is greatly appreciated!
–Emily Ezust, Founder

Donate

We use cookies for internal analytics and to earn much-needed advertising revenue. (Did you know you can help support us by turning off ad-blockers?) To learn more, see our Privacy Policy. To learn how to opt out of cookies, please visit this site.

I acknowledge the use of cookies

Contact
Copyright
Privacy

Copyright © 2025 The LiederNet Archive

Site redesign by Shawn Thuris