Och jungfrun hon skulle åt stugan gå 
 -  linden darrar uti lunden
Så tog hon den vägen åt skogen blå. 
Ty hon var i vildskoga vånda. 

Och när som hon kom till skogen den blå 
  -  linden darrar uti lunden
då mötte där henne ulven den grå. 
Ty hon var i vildskoga vånda. 

"Och kära du ulver, du bit inte mig!"
 -  linden darrar uti lunden
"Min röda gullkrona den vill jag giva dig." 
Ty hon var i vildskoga vånda. 

"Din röda gullkrona jag passar inte på" 
 -  linden darrar uti lunden
"ditt unga liv det måste nu gå." 
Ty hon var i vildskoga vånda. 

Och ungersven sadlar sin gångare röd.  
 -  linden darrar uti lunden
Han red litet fortare än fågeln han flög 
Ty hon var i vildskoga vånda. 

"Gud tröste, Gud bättre mig ungersven!" 
 -  linden darrar uti lunden
"Min jungfru är borta, min häst är förränd." 
Ty hon var i vildskoga vånda.