Barnvisor och ungdomssånger

Där bodde en katt
vid Kattegatt
han hade ljusröd nos;
han satt och såg 
åt blånande våg
allt under en nyponros.

Hans frukost var sill 
och mjölk därtill
nu är han så nöjd och mätt.
I solens gass 
han synar sin tass
och slickar den fin och nätt.

Där kilar en mus 
vid fiskarens hus,
men misse är lat idag.
»Miau, miau, med sill 
och med mjölk därtill
jag tror jag mig nöjer jag.«

Två små troll
bodde i ett såll.
»Det rägnar», sa trollet Murr,
»det rägnar hela dagen.»
»Det är tråkigt», sa trollet Plurr,
»för jag förkyler magen.»

Rägn, rägn, rägn,
var ska' man få hägn?
»Vi måste», sa' trollet Murr,
»vårt tak med lera täta.»
»Det är rysligt», sa' trollet Plurr,
»att sitta i sådan väta!»

Ler, ler, ler
de samla mer och mer.
De smeta och smaska på, 
tills det blir tätat, sållet. 
»Nu ha' vi det bra ändå», 
sa' Murr, det äldre trollet. 

Två små troll 
sutto i sitt såll,
»Nu ha' vi det gott», sa' Murr, 
»om än det regnar hela dagen.» 
»Ja, nu är det bra», sa' Plurr, 
»och tänk, jag blev bra i magen!» 

Donni är en liten hund,
vit med ljusbrunt huvud,
öron lena, ögon milda,
bläs i panna och på mund.

Hon är född vid Öresund
uti danska landet,
men en svensk är hennes herre,
och hon bor på Stockholms grund.

I en vacker bokträdslund
var det som de möttes,
Donnis herre och hans vovve,
då en liten vilsen hund.

Kärlek band dem hop på stund,
kärlek öm och trogen.
Hem och namn fick lilla Donni
och är nu en lycklig hund.

Vi ila, vi glida,
vi flyga på skida.
Huj, vad det går!
Utför backen vi fara;
stå nu på dig bara,
ty svängen är svår.

Vi glida, vi skida,
sida vid sida.
Se, föll du nu!
Ja, vänta, ja vänta, ja vänta!
Snart, du lilla jänta,
snart ligger ock du!

Granen står så mörk och grön
under glans och glitter;
julens stjärna blid och skön
högst i toppen sitter.
Bloss och ljus glimma klart
i vårt hus underbart.
Granen står så mörk och grön
under glans och glitter;

Kommen hit och ta i ring! 
Dansom muntra alla!
Medan glatt vi svänga kring, 
må vår julsång skalla.
Lekom vid granens stam, 
som står blid, allvarsam.
Må vi dansa granen kring, 
se uppå den alla.

Må vi ock i glam och glans 
bära allvar inne!
Må vi under fröjd och dans 
fasthet ha i sinne!
Käckt vårt mod, glad vår lek, 
varmt vårt blod, fritt från svek. 
Stadigt mitt i blossens krans 
klara stjärnor brinne!

Vi äro svenska gossar vi,
och svenskar vilja vi förbli,
så länge hjärtat klappar.
En gång mär vi lagt av vår kolt,
för Sveriges land vi bära stolt
blå rock med blanka knappar.

Ej finnes på den vida jord
ett land som vårt långt upp i nord
med älvar, berg och slätter.
Vi älska varmt dess fagra vår 
och sol som knappt till vila går 
i ljusa sommarnätter.

När stormen ryter i vår höst, 
vi tro oss höra fädrens röst 
i gårdens gamla lindar.
På våra sjöars blanka is 
vi fara glatt på Fritjofs vis 
som friska vintervindar.

Men mest av allt, näst far och mor, 
vi älska kungen, där han bor 
i slottet invid Strömmen, 
och så vår blå och gula duk, 
som än för vinden fläktar mjuk 
utöver oss i drömmen.

Nu sagans ängel smyger 
sig in vid stjärnans brand,
och glatt med barnet flyger
till sagans underland,
där inga läxor tvinga
och ingen oro känns
och inga ormar stinga
och ingen nässla bränns.

Så mjukt på sagovingar 
i ljus han svävar fram, 
med barnet lätt sig svingar 
högt över fjällets kam.
Där sänker han sig stilla 
i skog så skön och sval, 
där näktergalar drilla 
och göken hurtigt gal.

Här rosenbusken vaggar 
sin krona stolt och fri 
med rosor utan taggar 
och frukt med mandel i. 
Här älvor tråda dansen 
i lund av päron full, 
och hjortar kasta kransen 
med horn av idel gull.

Små honungsfåglar sjunga 
vid morgonsolens sken, 
och apelsiner gunga 
på björkens smala gren. 
Kring ängen smultronkullar 
stå rodnande på vakt, 
och Sagas guldvagn rullar 
med fén i blomsterprakt.

Se på vaktparaden,
som marscherar där!
Se på hela raden
blänkande gevär!
Blanka bajonetter,
granna epåletter,
kaskarnas ägretter,
kaskarnas ägretter,
uti solen lysa där,
uti solen lysa där.

Hör den stora trumman: 
Trumme rumme rum!
Hör trumpeter brumma: 
»Tror ni jag ä' stum?» 
Sablarna de klinga, 
pojkarna de springa, 
och små töser svinga 
och små töser svinga 
muntert om i vårluft ljum,
muntert om i vårluft ljum.

Fram går vaktparaden 
upp till kungens slott. 
Lejongul fasaden 
står mot valvet blått.
Vita måsar fara, 
skria högt och svara 
trumma, tuba, trumma, 
vita måsar svara trumma, 
tuba, trumma och fagott,
tuba och fagott.

Vad gör Puttens pappa?
»Sitter i båten och styr.»
Vad gör Puttens mamma?
»Sitter hemma och syr.»
Vad gör Puttens lille bror?
»Plockar blommor på ängen.»
Vad gör lilla syster?
»Sover sött i sängen.»