Här vid väggen kunna vi stanna,
här vid baljan, här vid knuten!
Se på stången -- kransarna granna,
grönskan virad, böjd och bruten
som i ormar -- skinande björk!
Blanka knoppar och flaggduk mörk.
Enig kvartetten står på stund:

Kör: "O grönskande lund.
	O grönskande lund.

Fagra Juni, mild du rår.
Skogens valv så glansigt står.
Dig jag ser med blomstrens troppar,
källans rand, där vågen hoppar.
Vindens fläkt så varsamt går.
Fagra Juni, mild du rår!"

Glada kväll med hundrade hattar,
hattar röda, hattar vita.
Allmänheten festligt skrattar;
Frida trängs i skor med krita.
Fanan vecklar sig långsamt ut,
bubblar upp och smäller till slut.
Taktpinnen svänges mot aftonsky.

Kör: "Natur, jag vill fly!
	Natur, jag vill fly!

Fly jag vill från stadens mur
ut till skogens björk och fur.
Glömma vill jag tankar bittra;
lyss till fågelns glada cittra.
Tag, Natur, min sång i dur.
Fly jag vill till björk och fur!"

Medan folket bland grönskan stimmar,
rökar väldigt, hojtar bara,
månen myser -- grannaste timmar!
Skyar klara fly och fara.
Midsommardagen lurar bak flor,
tänder väl snart sin fyrboll stor!
Snart skall den brista, nattens dräkt ...

Kör: "O ljuvliga fläkt!
	O ljuvliga fläkt!

Fagra Juni, mild du rår.
Skogens valv så glansigt står.
Dig jag ser med blomstens troppar.
Källans rand, där vågen hoppar.
Vindens fläkt så varsam går.
Fagra Juni, mild du rår!"