Sanct Göran han var en riddare god
vid glas som svärd.
Med glädje han drack
och med fröjd gjöt sitt blod,
stolt var hans färd.
Mot draken han kom med svärdet i hand
och en munter sång,
och fallen draken låg i purpurröd sand
på samma gång
Hurrah! för mod och fröjd!

Sanct Göran han för prinsessan som fru
till egen härd,
och kungen han sade: "den bäste är Du,
en krona värd."
"Nej kronan behåll, åt son din den gif,
den är mig för tung,
men låt för din ära mig offra mitt lif,
min dyre kung."
Hurrah! för tro och fröjd!

Mot fiender hundra ensam han stred,
hans kung vardt blek.
Han högg och han segrade, dignade ned
gladt som på lek.
Och kungen han sad' efter slutad färd
med blick i brand:
"O finge jag byta fast tusende svärd
mot din hand."
Hurrah för fröjd och död!