Inga lilla, Ingalill, sjung visan för mig, 
min själ är så ensam på levnadens stig, 
mitt sinne är så ensamt i sorgen. 
Inga lilla, Ingalill, sjung visan för mig, 
den klingar mig så lyckosam, så god och tröstelig, 
så milder i den ödsliga borgen. 

Inga lilla, Ingalill, sjung visan för mig, 
mitt halva kungarike det vill jag giva dig 
och allt mitt guld och silver i borgen. 
Min kärlek är mitt silver och guld i min borg, 
mitt halva kungarike är hälften av min sorg, 
säg, Inga lilla, räds du för sorgen?