Verse 1
Magistern:
 Svara mig, Glunten:, på ära och tro,
 utan avseende på små fataliteter,
 sådana, vet du ju, bygga och bo,
 varthelst du kommer, inom alla fakulteter.
 Är inte Uppsala märkvärdigt bra,
 bättre än alla andra städer här i Norden?
 Jag vågar till och med påstå — jaha!
 bättre än någon annan fläck på hela jorden?
Glunten:
 Du talar som en häst, Uppsala är bäst,
 bäst utav allt, som finns på denna sidan solen;
 och maken till den sta'n, finns ej, ta' mig fan,
 letar du också från ekvatorn och till polen.
Both:
 Nej! Ingenstäds i vida världen finns en vrå,
 där man hela dygnet om kan leva så
 utan risk och bara immerbadd gå på
 just som turkar och få heta folk ändå.
 Och finns det, så är det på en annan planet,
 vars namn ej självaste Bredman vet.

Verse 2
Magistern:
 Ja, du har ovedersägligen rätt
 och, såsom du, så tycker jag och många flera,
 men det finns andra, som inte så lätt
 vårt kära Uppsalas förträfflighet sentera.
 Somliga skryta med sitt Göteborg,
 andra i Stockholm fram och åter vilja ränna,
 somliga tänka på Karlstad med sorg,
 andra på päron och på äpplen ner i Gränna.
Glunten:
 Ja, ser du, kära bror,
 regeln är för stor,
 att den ej skulle någon jämkning kunna tåla;
 men, är det solens skuld
 att dess klara guld
 aldrig beundras av en mullvad i dess håla?
Both:
 Nej! Ingenstäds i vida världen finns en vrå,
 där man hela dygnet om kan leva så
 utan risk och bara immerbadd gå på
 just som turkar och få heta folk ändå.
 Och finns det, så är det på en annan planet,
 vars namn ej självaste Bredman vet.