by Gunnar Wennerberg (1817 - 1901)
Gluntens reskassa
Language: Swedish (Svenska)
Verse 1 Magistern: Sätt dig nu och räkna över plus och minus, kära vän! Säkert mera du behöver. Glunten: Å nej men! Magistern: Prata bara inte! Glunten: (tar fram sin plånbok) Se då! Här är en på hundra, tre på sex och trettitvå, två på två. . . jag må väl undra. . . Magistern: Vad på då? Glunten: om det ej blir över. Magistern: Ack en sådan toker! Tacka, om det räcker jämt och nätt! Hundra banko är en hacka. Both: Mycke’ rätt! Verse 2 Magistern: Ro nu hit med bläck och penna! Säg, var var jag nu igen? – Har du ingen ann’ än denna? Glunten: Ne-ne-men! Magistern: Nå, var har du papper? Glunten: Ligger inte där i lådan något viraprotokoll, som kan passa bra för klådan? Magistern: Nej, ditt troll! Glunten: Nå, så skriv på bordet! Magistern: Bordet? – Kör då! Det är givet, samma sak på tusen sätt exekveras här i livet. Both: Mycke’ rätt! Verse 3 Magistern: Alltså hundratjugufyra – nu skall var och en ha sitt. Först, har du betalt din hyra? Glunten: Jag bor fritt. Magistern: Var, om jag får fråga? Glunten: Där man äter sin potatis – jaja, sitt där du och le! – måtte man väl ock bo gratis. Magistern: Får väl se. Glunten: Tant är nog beskedlig. Magistern: Nå, ponera hon består dig rum och mat och ved och tvätt; det är gott, men – du förstår mig? Both: Mycke’ rätt! Verse 4 Magistern: Låt oss då begynna ronden genom källrarna i sta’n! Det tar säkert hål på fonden. Glunten: Ack, din fan! Magistern: Nämn nu opp i ordning! Glunten: Ja, men, bror, jag ämnar pruta med dem alla. Lamby’s blott, där jag spräckt varannan ruta . . . Magistern: får sin lott? Glunten: Det gör fem . . . à sex . . . Magistern: Sju . . . à åtta . . . kanske nio? Kors, vad pengar stryka lätt! Jag tror mest vi skriva tio? Both: Mycke’ rätt! Verse 5 Magistern: Gästis? – Fast det är detsamma; där betalas ju kontant? Men hos källarmästarmamma: Glunten: Ej en slant. Magistern: Nå, det må jag säga! Glunten: Kan hon ej specificera räkningen, så är det ju intet skäl att likvidera? Magistern: Kära du – Glunten: Så låt gå för åtta! Magistern: Åtta, sa’ du? – Dubbla summan är måhända mer honnett. Alltså sexton . . . Hälsa gumman! Both: Mycke’ rätt! Verse 6 Magistern: (Glunten framtager tvenne räkningar.) “Äplet” nu då . . . Vad befalles? Redan räkning? – Sådan fru! Säg, vad går den till inalles? Glunten: Tjugusju. . . Magistern: Och så några skilling? Glunten: Fyrtifyra, ja! – Desslikes sänder Löfven en, men han får ursäkta om han svikes. Magistern: Går ej an. Glunten: Vi ä’ goda vänner. Magistern: Kors, en sådan Jöns att tala! Ämnar du att bli kadett? Ingen vän i spel . . . betala! Both: Mycke’ rätt! Verse 7 Magistern: Löfvens fordran, hur stor var den? Hit med räkningen . . . låt se! Aj, aj, aj – den spiken drar den! Glunten: Femtitre . . . Magistern: Femtitre och åtta. Glunten: (uppbyggligt) Ja, men säg, vem kan väl gilla en så oinskränkt kredit? Det är mycket, mycket illa. Magistern: Hör ej hit. Glunten: Mången oerfaren. . . Magistern: Ah l’ingrat! Vill du predika mot krediten, som oss klätt, roat, mättat och gjort rika? Both: Mycke’ rätt! Verse 8 Magistern: Snart syns botten i din kista, och Schylander än är kvar. Är hans räkning lik den sista? Glunten: Nej, den var. Magistern: Vad vill detta säga? Glunten: Det vill säga: härom dagen kom han klivande till tant, som så där per aures tagen . . . Magistern: Å, charmant! Glunten: teg och bums betalte. Magistern: Bravo! – Men att hon teg stilla då just, när hon borde trätt, kan jag ingalunda gilla. Both: Mycke’ rätt! Verse 9 Magistern: Nå, nu finns väl inga flera? Jo, tyst, ännu ha vi en, märklig nog att observera. Glunten: Nå än se’n? Magistern: Han med vackra namnet . . . Glunten: Ah, sju helvetes . . . anfäkta! Skriv då sex och trettitvå, så bli gluggarna betäckta. Magistern: Nära på. Glunten: Så, vad gör nu summan? Magistern: (under det han räknar.) Eller bättre: vad gör resten, som skall bli till din reträtt? Mycket får du ej i västen. Both: Mycke’ rätt! Verse 10 Magistern: (slutande räkningen) Jaså, blev det inte värre? Nå, då har du i behåll . . . gissa det, min gunstig herre! Glunten: Kanske noll? Magistern: Jämt tolv skilling banko. Glunten: (förlägen) Jaså, blev det inte värre? Det var fan till resultat! Jaså, blev det inte värre? Magistern: Blev du flat? Glunten: Åja, – inte utan – Magistern: Trösta dig! För hål i kassan känner jag en amulett . . . jag skall bli god man i massan. Both: Mycke’ rätt!
Authorship:
- by Gunnar Wennerberg (1817 - 1901), "Gluntens reskassa", written 1847-1850 [author's text checked 1 time against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Gunnar Wennerberg (1817 - 1901), "Gluntens reskassa", 1847-1850 [vocal duet for baritone and bass with piano], from Gluntarne, no. 28. [text verified 1 time]
Researcher for this page: Leif Møller
This text was added to the website: 2014-12-12
Line count: 230
Word count: 807