Bevara, Gud, vårt fosterland,
håll öfver det din starkhetshand,
var du dess hägn i strid och frid,
i sorgens och i glädjens tid.

Här se vi hvad vi skatta lärt,
hvad på jorden hålla kärt;
ej fjärran finns en bygd, ej när,
som är för oss hvad denna är.

Beskydda detta kära land,
från haf till haf, från strand till strand;
sänk öfver det din milda vård,
som sommardagg på rosengård.

Välsigna hvarje trofast själ,
som önskar det af hjärtat väl,
men slå hvart ondskans uppsåt ned,
som vill dess fall och stör dess fred.

Du hulpit det ur mörker opp,
liksom en blomma ur sin knopp:
så låt det ock till tidens slut
uti ditt ljus få vecklas ut.

Det ljuset är ditt helga ord,
en sol för alla på vår jord;
O gif, att för oss det lyser så
att därifrån vi aldrig gå.