Strid på brädden af en graf,
Segling på ett vredgadt haf,
Sträfvan på en stiglös stig,
O mitt lif, jag nämner dig,

108
Längtan fyllde seglarns hog,
Hafvet för hans öga låg:
"O, der bortom purpurskyn
Vill jag se en högre syn,

Vill jag nå en bättre strand,
Ljusets, fridens, glädjens land." --
Seglet svällde, hoppet log,
Mot det vida skeppet drog.

Strid på brädden af en graf,
Segling på ett vredgadt haf,
Sträfvan på en stiglös stig,
O mitt lif, jag nämner dig.

Hvar är hamnen, lugn och klar,
Hjertats frid från forna dar?
Hvar är hoppets guldkust gömd,
Aldrig nådd och aldrig glömd?

Vågen seglarns kosa stör,
Stormar hvina ofvanför;
Ack, ännu står purpurskyn
Lika fjerran för hans syn.