Hör, hvem bänder 
på reglad och bommad port? 
Lätta, mjuka händer 
trefva vid låset fort.
Hvem knackar på, 
hvem vill in till mig? 
Jag vill ej störas. Gå, 
obekanta, er egen stig.

Hur kan ni 
töras träda så i 
natten mitt tysta hus förnär? 
Skall jag tända min lykta 
för att se hvem det är? 
Nej, natten är ljus. Hör, de flykta! 
Dörren upp. Bommen af. 
Stilla sofva jord och haf.

Alla vägar tomma. 
Men långt borta röster, 
hvars ekon dö af. 
Skymtar ej vid strand 
en ljusröd sommarkjol! 
Och på tröskeln gömd 
en blomma. Blå viol. 
Regla och bomma!