Jag ville dig bygga ett stort palats
av skimrande drömmars glitter.
Allt skönt på jord finge där sin plats
bland vågskvalp och fågelkvitter. 
Allt ädelt, som någonsin i dagen bragts,
det skulle där inne i sagoglans
få fröjda ditt barnasinne.

Och tankar, som dunkelt, underbart
i djupet av hjärtat bäva, 
de skulle som pelare starkt och klart
där inne mot höjder sträva.
Och smålöjen skulle som klockor små
med glasklara stämmor där klinga få – 
och allt skulle vara ditt, blott ditt,
ett slott utan drömmar bara.