Hvar sky är borta och himlen ljus,
i träden flägtar ett sommarsus,
det glittrar långt öfver fjärden.
Allt är så härligt att se uppå --
Ja, herre gud, att det fins ändå
så mycket solsken i verlden!

I går var fästet så dystert grått,
det kunde regna och sqvala blott,
så smått i taket det läkte.
Men så kom vestan i natt med fart,
i ett han sopade allting klart
och molnen österut vräkte.

Nu stiga dofter ur blomstersnår,
der vårberusad och tjust jag går
i denna sprittande fägring.
Det strömmar jubel i hjertat in,
det blir så friskt uti håg och sinn' --
Och det är ej någon hägring!

Nej hör hvad qvitter, hvad sång och klang! 
Hej här en kalf öfver backen sprang,
jag tror minsann blott i yra! 
Och ingen under, när ej en gång,
jag, menskan, kan på mig sätta tvång 
och glädjestormarne styra.

Upp, upp på berget med lif och lust,
der kan jag skåda från kust till kust:
det glittrar långt öfver fjärden.
Allt är så härligt att se uppå,
ja, herre gud, att det fins ändå
så mycket solsken i verlden!