by Gustaf Fröding (1860 - 1911)

Ännu går dansen kring eken
Language: Swedish (Svenska) 
    Ännu går dansen kring eken
    och dansen är mig kär,
    men går jag själv i leken,
    är sorgen också där.

    Och sitter jag [vid]1 väven
    att söka mödans fred,
    då kommer sorgen även,
    och sorgen väver med.

    Och vandrar jag i skogen
    en kväll att trösta mig,
    då vandrar sorgen trogen
    på samma tysta stig.

    Den stolta Rhen, som tågar
    förbi små tysta hem,
    vad frågar han, vad frågar
    den stolte efter dem!

    Hans bölja speglar häcken
    och slår mot trappans rand
    och tar sin gärd av bäcken
    och vaggar skum i land.

    Av allt han ser han kastar
    ett vänligt återsken
    men utan vila hastar
    till havs den stolta Rehn.

Jag mötte en flicka, hon bar sitt barn,
hon rodnade skamset förlägen,
hennes dräkt var lump, hennes namn var skarn,
hennes hem var den ändlösa vägen.

Hon hade dock något att kalla för sitt.
Mot varandra de värmde sig varma,
jag ville att flickans barn var mitt,
jag ville jag vore den arma.

S. Palmgren sets stanzas 1-3
T. Rangström sets stanzas 1-3 in (at least) one setting - see below for more information
T. Rangström sets stanzas 4-6 in (at least) one setting - see below for more information
T. Rangström sets stanzas 7-8 in (at least) one setting - see below for more information

About the headline (FAQ)

View original text (without footnotes)
1 Palmgren: "ensam vid"

Authorship

Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive)


Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]

This text was added to the website: 2010-01-15
Line count: 32
Word count: 165