Se, bortom kulen bärgas 
strålkransad sommarsol! 
I purpur skogen färgas, 
allt doftar av viol, 
och från det djupblå höga, 
där nyss en svala sam, 
milt som ett barnaöga 
en stjärna blickar fram. 
God afton! ljuvligt klingar 
i dalen trastens ton, 
när dimman sina vingar 
mjukt breder över mon. 
God afton! suckar vinden 
vid insjöns spegelvik. 
God afton! viskar linden, 
en bröllopstärna lik.

O ja, god afton! svara 
inom mitt eget bröst 
så många ekon klara, 
så mången hemlig röst. 
God afton! drömmar drömda 
en gång i solig vår, 
att gömda bli, ej glömda, 
så länge hjärtat slår. 
God afton! alla tankar 
från helig anings land, 
där hoppet fäller ankar 
vid palmbeskuggad strand; 
mitt ödes farkost styren 
dit genom livets brus, 
till dess mig lyser fyren 
av evighetens ljus.