Nu löser solen sitt blonda hår i den första gryningens timma och breder det ut över markens vår, där tusende blommor glimma. Hon väter det tankfull i svalkande dagg i blommans fuktiga gömmen, hon lossar det varligt från rosornas tagg, men tveksamt, förströdd, som i drömmen. Hon låter det smeka skog och äng, hon låter det fara för vinden. Nu smeker det barnen i deras säng och de gamla på skrovliga kinden. Men hennes tanke är borta från allt, vad kan denna glädje väl båta? Hon drömmer bland stjärnor, som tusenfalt förstora det levandes gåta Hon löser sitt hår och breder det ut i morgonens saliga timma och drömmer bland världar, som gått förut och nya, som längtande glimma.
Please note: this text, provided here for educational and research use, is in the public domain in Canada and the U.S., but it may still be copyright in other legal jurisdictions. The LiederNet Archive makes no guarantee that the above text is public domain in your country. Please consult your country's copyright statutes or a qualified IP attorney to verify whether a certain text is in the public domain in your country or if downloading or distributing a copy constitutes fair use. The LiederNet Archive assumes no legal responsibility or liability for the copyright compliance of third parties.
Text Authorship:
- by Pär Lagerkvist (1891 - 1974), appears in Kaos, Stockholm : Bonnier, first published 1919 [author's text not yet checked against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Algot Haquinius (1886 - 1966), "Nu löser solen sitt blonda hår" [ voice and piano ] [sung text not yet checked]
Research team for this page: Emily Ezust [Administrator] , Joost van der Linden [Guest Editor]
This text was added to the website: 2026-03-23
Line count: 20
Word count: 119