Glaset (Basröst)
Vänner nalkens hit och sluten
eder till min glada rund!
Fatten mig i hand och njuten
själen utaf vårt förbund!
Drufvans nektar i mig svallar
ljuf och lifvande är den,
och till Guda sällhet kallar
den hvarenda nöjets Vän.

Lyran (Tenorröst)
I, som glädjens ring förfelen
i bekymrens mörka natt
närmen er till mig och delen
mina rika håfvors skatt!
Sångmön vid min sida thronar
yr och glad på samma gång;
och från mina strängar tonar
hennes muntra växelsång.

Glaset
I, som verlden gärna glömmen
nalkens till min glömskas flod!
Ösen derutur och tömmen
vid dess bräddar drufvans blod!
Nya bilder skola stråla
ned till Er från himmelen
och i purpurns färg sig måla
uppå Edra anleten.

Lyran
I, bland Er som sällan hörde
mina sköna sammanljud,
kommen hit till mig, och rörde,
hyllen Harmoniens Gud!
Knäppen så på mina strängar
att dess toner nalkas skyn;
och ånyo Edens ängar
skola skimra för er syn.

Lyran och Glaset (i duett).
Vänner, skynden då och dricken,
höjen festligt Glädjens sång!
glade mot er LifsSol blicken,
hennes bana är ej lång:
ren från middagshöjden skriden
närmar hon sig till sitt mål,
nyttjen då den korta tiden,
sjungen, klingen hennes skål.