På jorderingen det finnes ingen så fager blomma, som vännen min, vännen den hulda, som håg och sinn’ oemotståndligt har tagit in. I höstekvällen på öde fjällen jag tänker blott på min vän så blid. Straxt blir så soligt och varmt därvid, som i den ljuva midsommarstid!
Finska Sange
by Peter Arnold Heise (1830 - 1879)
1. På jorderingen det finnes ingen  [sung text checked 1 time]
Authorship:
- by Rafaël Hertzberg (1845 - 1896), appears in Finska Toner
Based on:
- a text in Finnish (Suomi) by Anonymous/Unidentified Artist [text unavailable]
Go to the single-text view
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]2. O vor' en herdeflicka jag  [sung text checked 1 time]
O vor’ en herdeflicka jag, så fri från sorg och kval jag skulle ständigt sjunga i skogens gröna sal: ja, hela dagen skulle så glad min drill jag slå, att göken själv blev narrad att stämma in också. Ack, länge nog jag väntat har att höra gökens röst; då skulle bittra kvalen försvinna ur mitt bröst, så tänkte jag och bidde – och nu har våren grytt, men ack, utur mitt hjärta likväl ej sorgen flytt. Nu sjunger lilla fågelen och göken ropar jämnt, men när till dem jag lyssnar, blir hjärtat så beklämt, och bittra hjärtesorgen blir därvid endast ny, och kvalen bliva tyngre i stället för att fly.
Authorship:
- by Rafaël Hertzberg (1845 - 1896), appears in Finska Toner
Based on:
- a text in Finnish (Suomi) by Anonymous/Unidentified Artist [text unavailable]
Go to the single-text view
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]3. Jag älskar dig, kär vännen min  [sung text checked 1 time]
Jag älskar dig, kär vännen min, ur djupet av min själ, fat hoppet att dig äga jag säga fär farväl! Den glöd du i mitt bröst har tänt ej kan där släckas mer, förrän en gång jag sänkes i gravens sköte ner. Och ängens alla blommor små, som växa vid min stig, i djupa hjärtesorgen ej kunna trösta mig.
Authorship:
- by Rafaël Hertzberg (1845 - 1896), appears in Finska Toner
Based on:
- a text in Finnish (Suomi) by Anonymous/Unidentified Artist [text unavailable]
Go to the single-text view
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]4. Kom ljufva herdeflicka  [sung text checked 1 time]
Kom ljuva herdeflicka, dig väntar herden här! Här gå så vackra hjordar, här pinglar bjällran så skär, här gå så vackra hjordar, här pinglar bjällran så skär; här lysa smultron så röda, och hjortron på tuvan stå, och hallonen härligt glöda emellan klipporna grå. Kom ljuva herdeflicka, dig väntar herden här! O kom till mig, du ljuva, o kom, min hjärtans kär! Det er så skönt att valla de bruna hjordarne här, det er så skönt att valla de bruna hjordarne här. Se! där en kulle sig höjer, och här blommar häck vid häck. I fjärran en sved sig röjer, där borta skummar en bäck. O kom till mig, du ljuva, o kom, min hjärtans kär! O kom till mig, du ljuva, o kom, min hjärtans kär! Om dig ej annat lockar, så finns din älskling ju här, om dig ej annat lockar, så finns din älskling ju här, hvars liv med ditt fått förflyta från barndomens första lek – säg, vill du ej mera byta med honom kyssar och smek? O kom till mig, du ljuva, o kom, min hjärtans kär!
Authorship:
- by Rafaël Hertzberg (1845 - 1896), appears in Finska Toner
Based on:
- a text in Finnish (Suomi) by Anonymous/Unidentified Artist [text unavailable]
Go to the single-text view
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]5. Jag spejande framgick  [sung text checked 1 time]
Jag spejande framgick vid gärdsgårdens sida, jag lyddes och lyddes från tåget i byn, då såg jag min älskling långt bort i den vida av fjärdar omkransade tallskogens bryn. Och frost var på marken, och böjan vid stranden låg frusen och stelnad, och himlen var grå, och vissnade blommorna sovo i sanden, och gulnade löv föllo ned däruppå. Jag gråtande framskred den ödsliga vägen, med klagan jag gick utmed villande led, och tunga de voro, de ilande stegen, och bitra de tårar, som strömmade ned. Men vännen mig sträckte den längtande famnen, jag hörde den älskades smekande röst, jag hann till hans sida, och skyddande hamnen jag fann vid hans varma, hans trofaste bröst. Och händer i händer förtroligt sig knöto, och öga mot öga i hänryckning log, och kinder mot kinder sig rodnande slöto, och munnen den kysstes, och hjärtat det slog; då doftade lunden, då knoppades träden, då strålade solen, då skingrades snön, och ljungen sköt blommor på doftande heden, och vågorna svallade åter på sjön.
Authorship:
- by Rafaël Hertzberg (1845 - 1896), appears in Finska Toner
Based on:
- a text in Finnish (Suomi) by Anonymous/Unidentified Artist [text unavailable]
Go to the single-text view
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]