Väl ten som vidt av höga klippor 
kan vandra på en nedrig banm han 
ofta vidt från vägen slipper, 
när han spasserar av och an. 
Var en följer sitt eget sinn', 
jag kär håller min herdarin!

I stora hav gå stora vågor, 
stormväder, klippor, hårdan vind; 
ten klok är bliver hos de låga 
källor som finnas i dalen sin. 
Var en följer sitt eget sinn', 
jag kär håller min herdarin!

Fast hon ej är av ädel stånde, 
så är hon dock av tenna värld: 
har hon ej myckit gods i lande, 
har hon dock tet som jag begär. 
Var en följer sitt eget sinn', 
jag kär håller min herdarin!