by Lars Johansson Lucidor (1638 - 1674) and by Lars Wivallius (1605 - 1669)
Skulle jag sörja, då vore jag tokot
Language: Swedish (Svenska)
Skulle jag sörja då vore jag tokot fast än det ginge mig aldrig så slätt. Lyckan min kan fulla synas gå krokot; vakta på tiden, hon lär full gå rätt. All världen älskar ju vad som är brokot, mången mått liva som ej äter skrätt. Olyckan växlar ju lika med lyckan, allt, vad begynsel har, ändas en gång; druckin man haver ej allestäds hickan, lust följer gråten, gråt ändas i sång; den som på sanningen pekar med stickan kan lell lätt falla från sanningens spång. Dy lät man lyckan med olyckan strida, intill jag ser, ho som vinner för mej Ingen mått' skjutshästen alltför hårt rida, tröttar du honom, förtreter han dej; Fast om en måste förföljelse lida, modet blir fritt, när som kroppen är ej. Tänk min vän, att man fördenskull mått liva lustig, fast om det är mot ens behag. Lyckan hon vandlar sig, kan sällan bliva; vadan hon kom i går, går hon i dag. Dy har jag hoppet, I lär en gång skriva, att I, olycklig, är lustig som jag.
Text Authorship:
- by Lars Johansson Lucidor (1638 - 1674) [author's text not yet checked against a primary source]
- by Lars Wivallius (1605 - 1669) [author's text not yet checked against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Sigurd von Koch (1879 - 1919), "Skulle jag sörja, då vore jag tokot" [ voice and piano ], from Gammalswenska Wijsor = Old Swedish Songs, no. 8 [sung text checked 1 time]
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]
This text was added to the website: 2022-09-26
Line count: 24
Word count: 174