Vi gingo väl vilse ifrån hvarann, — hvar togo de andra vägen? Jag ropar i skogen hvad jag kan, men du står och låtsar förlägen. Blott eko, det svarar: hallå, hallå! Och gäckande skrattar en skata, men himmeln blir plötsligen dubbelt så blå, — och vi höra upp att prata. Säg, skullde din puls slå takt till min, när samtalet går, så staccato? Min kärlek, min kärlek tar våldsamt mitt sinn', jag glömmer att känna som Plato. Jag ser i ditt öga, jag forskar och ser, pupillerna vidgas och slutas, och när du ett ögonblick strålande ler, då kunde ett helgon mutas.
Confirmed with Karl August Tavaststjerna, Laureatus: epopé i tretton sånger : jämte en samling efterlämnade dikter, Stockholm, Alb. Bonniers Boktryckeri, 1897, page 179.
Authorship:
- by Karl August Tavaststjerna (1860 - 1898), "Vilse", appears in Laureatus: epopé i tretton sånger : jämte en samling efterlämnade dikter, first published 1897 [author's text checked 1 time against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Jean Sibelius (1865 - 1957), "Vilse", op. 17 (Seitsemän yksinlaulua pianon säestyksellä = Sju sånger (Seven songs)) no. 4 (1902) [sung text checked 1 time]
Available translations, adaptations or excerpts, and transliterations (if applicable):
- ENG English (Anna Hersey) , "Lost", copyright © 2011, (re)printed on this website with kind permission
- FIN Finnish (Suomi) (Erkki Pullinen) , "Eksyksissä", copyright © 2010, (re)printed on this website with kind permission
- FRE French (Français) (Pierre Mathé) , "Perdus", copyright © 2014, (re)printed on this website with kind permission
Researcher for this text: Pierre Mathé [Guest Editor]
This text was added to the website between May 1995 and September 2003.
Line count: 16
Word count: 102