Visor och melodier 3, till dikter av Thor Cnattingius , opus 45

Det växer röda rosor allt i min rosengård,
de rosorna de blomma så fagert.
Det växer vita rosor allt på kyrkogård,
de rosorna blomma så fagert.
Det växer röda rosor i kärlek och i glöd,
de rosorna de blomma så fagert.
Det växer vita rosor i sorg och bitter nöd,
de rosorna de blomma så fagert.
 
De vita och de röda de växla om varann,
de rosorna de blomma så fagert,
som sorg och glädje växla,
som lyckan kom och svann,
de rosorna de blomma så fagert.

Det var i vårens ljusa tid,
när häggen stod i blom,
och späda grönskan lyste fin
i all sin rikedom.
 
När livet ler så glatt och hult,
och sinnet är så väntansfullt
av aningar, av hopp och tro,
och fågeln bygger bo.
 
Det var i vårens ljusa tid,
jag såg dig första gång,
du kom så fagert och så blid
med solsken och med sång,
 
du kom med blommor i ditt hår,
en älva likt bland ljusa snår,
du lärde mig, vad lycka är,
och vem jag håller kär.

Minnen, minnen, helga minnen,
kom och dröjen kvar hos mig.
Vackra, vackra, röda rosor
har jag plockat på min stig.
 
Minnen, minnen, helga minnen,
kom och dröjen kvar hos mig.
Vackra, vackra, röda rosor
minna mig om dig.