Det var i vårens ljusa tid,
när häggen stod i blom,
och späda grönskan lyste fin
i all sin rikedom.
 
När livet ler så glatt och hult,
och sinnet är så väntansfullt
av aningar, av hopp och tro,
och fågeln bygger bo.
 
Det var i vårens ljusa tid,
jag såg dig första gång,
du kom så fagert och så blid
med solsken och med sång,
 
du kom med blommor i ditt hår,
en älva likt bland ljusa snår,
du lärde mig, vad lycka är,
och vem jag håller kär.