Attention! Some of this material is not in the public domain.
It is illegal to copy and distribute our copyright-protected material without permission. It is also illegal to reprint copyright texts or translations without the name of the author or translator.
To inquire about permissions and rates, contact Emily Ezust at licenses@email.lieder.example.net
If you wish to reprint translations, please make sure you include the names of the translators in your email. They are below each translation.
Note: You must use the copyright symbol © when you reprint copyright-protected material.
I dalens famn förflöt hans barndomstid, hans liv var lungt som källan vid hans hydda. Var nyfödd dag kom rik av hopp och frid, och ingen oro tog han från den flydda. Han själv ej drömde om sin framtid än, och ingen anade hans kall med åren. Hans värld var trång; dock storhet fanns i den, och skönhet väcktes även där av våren. Och obekant och sluten i sig själv, men med en jättelik natur förtrogen, han lärde kraftens språk av bygdens älv och saknadens av bäckarna och skogen. Där såg han klippan trygg bland stormar stå, en bild av mannens mod, en bild av hjälten, där lyste kvinnans själ ur himlens blå, och kärlek slog i blommor ut på fälten. Så ammades han opp, hans håg blev stor, hans barm bekant med fröjderna och kvalen; han tog farväl av hydda och av mor och gick med lyrans skatt ur barndomsdalen. Och genom världen drog han med sin sång, till varje slott, till varje koja bjuden. Han sjöng, - och slavar glömde bojans tvång, och kungapannor klarnade vid ljuden. Och stod han hög i borgens rund ibland, förmälande en djärv bedrift med tonen, då lyste drottens blick som stjärnans brand och riddarsköldar dånade kring tronen. Och tärnan satt och hörde på hans röst med ögon, på den stolta skaran vända, och hennes kind blev röd, och hennes bröst bestormades av känslor, förr ej kända. Så sjöng, så levde han i livets vår, och så i livets sköna sommarstunder, tills tiden kom med vinter till hans hår, och åldern blekte kindens ros därunder. Då gick han åter till sitt hem och tog ännu en gång sin lyra där i handen och grep en djup ackord på den - och dog och gav åt andens fosterbygder anden. Nu grusas vården över bardens grav, i sekler ren hans aska bott därinne, men sången flyger över land och hav, och hjärtan glöda vid den ädles minne.
About the headline (FAQ)
Authorship:
- by Johan Ludvig Runeberg (1804 - 1877), "Barden", appears in Lyriska dikter I [author's text checked 1 time against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Martin Wegelius (1846 - 1906), "Den 6 maj", 1878. [chorus and orchestra] [text verified 1 time]
Available translations, adaptations, and transliterations (if applicable):
- FRE French (Français) (Pierre Mathé) , title 1: "Le barde", copyright © 2014, (re)printed on this website with kind permission
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]
This text was added to the website: 2010-01-28
Line count: 44
Word count: 322
Ses années d'enfance s'écoulèrent au sein de la vallée, sa vie était calme comme la source près de sa chaumière. L'apparition de chaque journée était riche d'espoir et de paix, et il n'y avait aucune alarme pour l'en éloigner. Il ne rêvait pas encore à son avenir Et personne ne soupçonnait ce que serait son métier dans le futur. Son univers était étroit ; pourtant on y trouvait de la grandeur, et le printemps, même là, y éveillait la beauté. Et inconnu et renfermé sur lui-même, mais familier d'une nature gigantesque, il apprit le langage puissant du fleuve de son pays et celui plus doux des ruisseaux et de la forêt. Là il vit le rocher imperturbable au milieu des tempêtes, image du courage de l'homme, image d'héroïsme, là brillait dans le bleu du ciel l'âme de la femme, et l'amour éclatait dans les fleurs des champs. Il fut élevé ainsi et son esprit grandit, son cœur connut les joies et les tourments ; il prit congé de sa chaumière et de sa mère et quitta la vallée de son enfance avec sa lyre pour trésor. Et il parcourut le monde avec ses chansons invité à chaque château, à chaque chaumine. Il chantait, et les esclaves oubliaient la contrainte de la chaîne, et le front des rois se déridait à ses mélodies. Et quand il se tenait debout au milieu du castel, déclamant en musique de hauts faits audacieux, alors le feu des étoiles brillait dans le regard du souverain et les chevaliers frappaient leurs écus autour du trône. Et la damoiselle assise écoutait sa voix les yeux tournés sur la fière assemblée, et ses joues devenaient rouges et son sein était assailli d'émotions jusqu'alors inconnues. Ainsi chanta-t-il, ainsi vécut-il le printemps de sa vie, et ainsi les belles heures d'été de sa vie, Jusqu'à ce que le temps amène l'hiver sur ses cheveux et que la vieillesse blanchisse le rose de ses joues. Alors il s'en retourna vers sa maison et là il prit encore une fois sa lyre entre ses mains, y frappa un profond accord -- et rendit l'âme et donna son génie à la terre des génies. Aujourd'hui sur la tombe du barde la stèle est en ruine, ses cendres y habitent depuis des siècles, mais ses chansons planent au-dessus de la terre et des mers, et le cœur s'enflamme à son noble souvenir.
Authorship:
- Translation from Swedish (Svenska) to French (Français) copyright © 2014 by Pierre Mathé, (re)printed on this website with kind permission. To reprint and distribute this author's work for concert programs, CD booklets, etc., you may ask the copyright-holder(s) directly or ask us; we are authorized to grant permission on their behalf. Please provide the translator's name when contacting us.
Contact: licenses@email.lieder.example.net
Based on:
- a text in Swedish (Svenska) by Johan Ludvig Runeberg (1804 - 1877), "Barden", appears in Lyriska dikter I
This text was added to the website: 2014-01-23
Line count: 44
Word count: 397