by Esaias Tegnér (1782 - 1846)
Translation by Ludolf Gottfried Schley (1798 - 1859)
Axels vanvett
Language: Swedish (Svenska)
Var tyst du bölja blå du får ej så mot stranden slå, du störer endast mina drömmar, jag älskar icke dina strömmar, de skummande med blod ibland, du förer döden till min strand. Här låg en Yngling och blödde, hans graf med rosor jag beströdde, ty han var lik, jag hvet väl hvem. Till våren för jag henne hem. De säga mig att jorden söfver min brud, och gräset växer öfver det trogna bröst, det är ej sannt; hon satt i natt på klippans brant. Blek var hon som man döden målar, det kommer sig af månens strålar, och kall om läppar och om kind. Det kommer sig af nordanvind. Jag bad den älskade att stanna: hon strök med fingret på min panna, det var så tungt så mörkt i den, då blef det åter ljust igen. Och fjärran utur östern klarna de dagar, Ack! de hädanfarna, de sköna dar, de himmelsblå, hur säll var stackars Axel då? Det stod ett slott i lunder gröna, det slottet hörde till den sköna. Jag låg i skogen mördad nyss; hon gaf mig lifvet med en kyss. Hon gaf sitt hjerta åt mig arma, det rika hjertat och det varma, nu ligger det och fryser i förvissnad barm; det är förbi! I stjernor som på himlen brinnen, jag ber er slocknen och försvinnen, jag vet en morgonstjerna god, ner gick hon i ett haf af blod, det luktar blod ännu från stranden, och blodig är jag sjelf på handen. Så klagar han på Sota skär, när dagen tändes är han där; när natten sänks går han ej åter, han sitter ständigt där och gråter. En morgon satt han död vid sjön med händren knäppta hop till bön; och tårar på den bleka kinden halfslocknade i morgonvinden och emot grafven där hon låg ännu det brustna ögat såg.
Text Authorship:
- by Esaias Tegnér (1782 - 1846), appears in Axel: Romanze [author's text not yet checked against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Caroline Ridderstolpe (1793 - 1878), "Axels vanvett" [ voice and piano ], from Schwedische Lieder aus Axel und Frithiof, no. 1, also set in German (Deutsch) [sung text checked 1 time]
Settings in other languages, adaptations, or excerpts:
- Also set in German (Deutsch), a translation by Ludolf Gottfried Schley (1798 - 1859) ; composed by Caroline Ridderstolpe.
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]
This text was added to the website: 2022-10-18
Line count: 50
Word count: 304
Axels Wahnsinn
Language: German (Deutsch)  after the Swedish (Svenska)
Sey still sey still Du blaue Fluth! Schlags Ufer nicht im Übermuth, Du störst mich nur in meinen träumen, ich hasse Deine Strom! sie schäumen, zuweilen gar wie Bluth so roth, Du führst zu meinem Strand den Tod. Ein Knapp' lag hier mit blutgem Haare, voll Rosen streut' ich seine Bahre, denn gleich war er, wem weisz ich wohl. Zum Frühlinge ich heim sie hohl' Sie sagen wohl, in dunkler Stille ruh' meine Braut, und Gras umhülle die traue Brust, doch s'ist nicht wahr; am Fels ward ich sie Nachts gewahr. Bleich war sie wie den Tod man mahlet, das kam vom Mond der sie bestrahlet. Kalt war die Lippe, kalt das Kinn, weil Nordwind über sie fuhr hin. Ich bat die Theure nicht zu weichen; da fühlt ich meine Stirne streichen, es war so schwer, so schwarz in ihr! drauf ward es hell und klar in ihr. Und fern im Osten glänzten wieder die hingeschwundnen Tage nieder, die schönen Tage blau und licht, wie reich, o Axel! warst Du nicht! Es stand ein Schlosz in grünen Hainen, der schönen war das Schlosz, der Einen! Ich lag entseelt im Waldesgrund; da gab mir neue Kraft der Mund. Ihr Herz ach hat sie mir gegeben, Ihr Herz voll reichem warmen Leben, nun liegt es ach und frieret in verwelkter Brust, weh es ist hin! Ihr Sterne die am Himmel zündet, ich bitt' euch bleichet und verschwindet, ich kannte eines Sternes Glut, er sank in einen See von Blut, nach Blut riecht' es noch jetzt vom Strand, und blutig bin ich auf dem Hand. So klagt auf Sota skär er laut, da ist er wie der Morgen graut; wird's Nacht, so geht er nicht zurücke, er bleibt mit Thränen in dem Blicke. Und so sasz todt er einst am Strand gefaltet zum Gebet die Hand; mit Thränen die auf bleichen Wangen erstarrt im Morgenwinde hangen, und noch zu der geliebten Grab sah' das gebrochne Aug' hinab.
Text Authorship:
- by Ludolf Gottfried Schley (1798 - 1859) [author's text not yet checked against a primary source]
Based on:
- a text in Swedish (Svenska) by Esaias Tegnér (1782 - 1846), appears in Axel: Romanze
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Caroline Ridderstolpe (1793 - 1878), "Axels Wahnsinn" [ voice and piano ], from Schwedische Lieder aus Axel und Frithiof, no. 1, also set in Swedish (Svenska) [sung text checked 1 time]
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]
This text was added to the website: 2022-10-18
Line count: 50
Word count: 324