Attention! Some of this material is not in the public domain.
It is illegal to copy and distribute our copyright-protected material without permission. It is also illegal to reprint copyright texts or translations without the name of the author or translator.
To inquire about permissions and rates, contact Emily Ezust at licenses@email.lieder.example.net
If you wish to reprint translations, please make sure you include the names of the translators in your email. They are below each translation.
Note: You must use the copyright symbol © when you reprint copyright-protected material.
Mig ej lockar din skatt, Afrikas gyllne flod! Ej din perla jag sökt, strålande Ocean! Friggas hjerta mig lockar, Röjdt i tårade ögats dagg. O, hur ringa för mig vore en gränslös verld, Med dess solar af guld, med dess demanters sken, Mot den verld jag med henne Hänryckt gömmer i sluten famn. Hvad af stoftet hon lånt, vad hon af himlen har, Kan jag skilja det mer, än på vår sommarsky Hvad blott aftonen målar Eller morgonens blomsterhand? Tanke svindlar och syn, när i dess blick jag ser, Liksom såge jag ned i ett omätligt djup, Tills jag spritter ur dvalan Vid en kyss af dess purpurmund. Säg, hvar fostrades du, leende engel, säg! Tills du sänkte dig ned, och åt ditt rosentjäll Gaf gestalten af Frigga, Att försköna min vandring här. Mulnar banan ibland, skjuter ett törne fram, Suckar anden engång, tryckt af sin bojas ok, O, hur saligt att ila I den älskades armar då! Jorden smeker min fot, ljuv som en vårvind der, Lifvets fjettrande tyngd lätt som en bubbla käns, Och af svällande pulsar Vaggas själen till Gudars ro.
Confirmed with Johan Ludvig Runeberg, Samlade skrifter, Volumes 2-3, Örebro, N. M. Lindes Boktryckeri, 1852, pages 258-259.
Due to spelling reforms, this is how the text appears in Sibelius's song:
Mig ej lockar din skatt, Afrikas gyllne flod! Ej din pärla jag sökt, strålande Ocean! Friggas hjärta mig lockar, Röjt i tårade ögats dagg. O, hur ringa för mig vore en gränslös värld, Med dess solar af guld, med dess demanters sken, Mot den värld, jag med henne Hänryckt gömmer i sluten famn! Vad af stoftet hon lånt, vad hon av himlen har, Kan jag skilja det mer, än på vår sommarsky Vad blott aftonen målar Eller morgonens blomsterhand? Tanke svindlar och syn, när i dess blick jag ser, Liksom såge jag ned i ett omätligt djup, Tills jag spritter ur dvalan Vid en kyss af dess purpurmun. Säg, var fostrades du, leende ängel, säg! Tills du sänkte dig ned, och åt ditt rosentjäll Gav gestalten av Frigga, Att försköna min vandring här. Mulnar banan ibland, skjuter ett törne fram, Suckar anden engång, tryckt av sin bojas ok, O, hur saligt att ila I den älskades armar då! Jorden smeker min fot ljuv som en vårvind där Livets fjättrande tyngd lätt som en bubbla känns, Och av svällande pulsar Vaggas själen till Gudars ro.
Text Authorship:
- by Johan Ludvig Runeberg (1804 - 1877), "Till Frigga", appears in Lyriska dikter I [author's text checked 1 time against a primary source]
Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):
- by Jean Sibelius (1865 - 1957), "Till Frigga", op. 13 (Seitsemän yksinlaulua pianon säestyksellä Runebergin teksteihin = 7 sånger (Seven songs)) no. 6 (1892), first performed 1892 [sung text checked 1 time]
Available translations, adaptations or excerpts, and transliterations (if applicable):
- ENG English (Emily Ezust) , "To Frigga", copyright © 2019
- FIN Finnish (Suomi) (Erkki Pullinen) , "Friggalle", copyright © 2010, (re)printed on this website with kind permission
- FRE French (Français) (Guy Laffaille) , "À Frigga", copyright © 2009, (re)printed on this website with kind permission
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]
This text was added to the website between May 1995 and September 2003.
Line count: 28
Word count: 184
Minua eivät aarteesi himoita, Afrikan kultainen joki! En ole helmiäsi etsinyt, kimmeltävä valtameri! Friggan sydän minua houkuttaa luokseen, sen paljastavat silmän kastehelmet. Miten mitättömältä tuntuisikaan avara maailma kultaisine aurinkoineen, loistavine timantteineen, verrattuna siihen maailmaan, jossa hän ja minä sylitysten painautuneina piiloudumme muilta. Mikä hänessä on maasta, mikä taivaasta, sitä en enää pysty erottamaan sen paremmin kuin sitäkään, onko kesätaivaan rusotus illan vai kukkivan aamun maalaamaa. Mieleni sekoaa, kun kohtaan hänen katseena, on ikäänkuin katselisin mittaamattomaan syvyyteen, kunnes säpsähtäen herään horroksesta purppuranpunaisen suun suudelmaan. Kerro, missä sinä kasvoit, hymyilevä enkelini, ennenkuin laskeuduit alas ja ruusuiselle olemuksellesi annoit Friggan muodon sulostuttamaan vaellustani täällä. Jos tieni joskus synkkenee tai orjantappura tunkee esiin, jos sielu huokailee ikeensä kahlehtimana, oi miten autuaallista on silloin kiiruhtaa rakkaansa syliin! Maa hyväilee jalkaani hellästi kuin kevättuuli, elämän raskas taakka tuntuu kevyeltä kuin ilmakupla ja keinahtelevat sykähdykset tuudittavat sielun jumalten rauhaan.
Text Authorship:
- Translation from Swedish (Svenska) to Finnish (Suomi) copyright © 2010 by Erkki Pullinen, (re)printed on this website with kind permission. To reprint and distribute this author's work for concert programs, CD booklets, etc., you must ask the copyright-holder(s) directly for permission. If you receive no response, you must consider it a refusal.
Erkki Pullinen. We have no current contact information for the copyright-holder.
If you wish to commission a new translation, please contact: licenses@email.lieder.example.net
Based on:
- a text in Swedish (Svenska) by Johan Ludvig Runeberg (1804 - 1877), "Till Frigga", appears in Lyriska dikter I
This text was added to the website: 2010-01-15
Line count: 28
Word count: 142