6 intima visor ur J L Runebergs Idyll och epigram

Vid en flickas fönster stod en gosse,
Trenne långa qvällar på hvarandra,
Klappade och bad att dock bli insläppt.
Första qvällen fick han hot och bannor,
Andra qvällen fick han ord och böner,
Tredje qvällen fick han fönstret öppnadt.

Bannande sin dotter talte modren:
"Flicka, jag för kärleken dig varnat,
Och jag finner att jag varnat fåfängt."
Dottren sade: "var ej oblid, moder:
Stängde jag mig in, att undfly honom,
Flög han med hvart solgrand in i rummet;
Gick jag åter ut och rymde undan,
Hörde jag hans suck i hvarje vindfläkt;
Slöt jag både ögon till och öron,
Sprang han skälmsk uti mitt eget hjerta."

Vill du veta skälmska flicka
Hur om hösten Vakor fångas?
Jag skall vara fågelfängarn,
Du skall låtsa vara Vaka.
Märk hur fågelfängarn talar:
"Flyg ej undan, sköna Vaka,
Sitt på klasen trygg och stilla,
Snaran gör dig ingen skada,
Snaran vill din hals blott smeka."
Ha, din skalk, du lät dig fånga;
Kyss mej då, så skall du slippa.

Sorg och glädje båda
Bodde i mitt hjerta,
Sorg i ena kammarn,
Glädje i den andra.
Oförsonligt skilda,
Rådde än den ena,
Än den andra ensam.
Se'n den enda kom dit,
Lär hon öppnat dörren
Och förenat båda,
Ty min sorg är sällhet,
Och min glädje vemod.

Förr, när min vän var här,
var mig en vårdag kort;
Nu då han borta är,
är mig en höstdag lång!

"Ack hvad den dagen flyr!"
säga de andra nu -
"Ack hvad den dagen flyr!"

Jag: "hvad den långsam är"
O, att den ville fly!
Kommer ej qvälen snart?
Kommer ej nattens ro?

Tvenne popplar susa öfver grafven,
Der en trogen ynglings aska gömmes,
Satta fordom af hans flickas händer.
Nu i poppelskuggan springa barnen,
Som hon fostrat med en annan make,
Jaga fjärilar och plocka blommor.