De kommo från ängen, och Brunte var hästen och Jonte var drängen, som tjänte hos prästen, och gammal var Jonte och gammal var Brunte och stocklat förresten. "Hå ja, gamle Brunte, för jämnan det tölas att vi två", sa Jonte, "bli sist med vårt hölass, - när vägen är krokig, vem raggen kan hjälpa, att litet det sölas?" Och Jonte han runkade sävligt på nacken och Brunte han lunkade sävligt i backen "Och jämt få vi ovett för mödan", sa Jonte, "skall det vara tacken?" Men Brunte han vände den åldriga mulen tillbaka och sände försiktigt förstulen en blick under lasset att se, om det ännu gick runt om med hjulen. Och lugnad han svängde med svansen åt Jonten. Men Jonten han blängde blott sömnigt åt Brunten. Han hör ej, han ser ej, han glömmer snart allting, den utgamle strunten. "Ja nu är han utgammal bliven hos prästen, och jag är väl skjutgammal själv", tänkte hästen, "men gott är att sova och få sig till kvällen en hötapp i västen!" Och Jonte han fumlade druligt med tömmen, och Brunte han drumlade framåt i drömmen, han stötte, han stracklade - hölasset vacklade fram utmed strömmen.
15 sånger til dikter av Gustaf Fröding
by Matti Borg (b. 1956)
1. Jonte och Brunte [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "Jonte och Brunte", appears in Gitarr och dragharmonika
Go to the general single-text view
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]2. Titania [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
En klang som av små violiner går svag som susning i hassel och björk, och månen på ängarna skiner, men skogen är midnattsmörk. Det skymtar, det svävar som böljande hår, det dansar på yra, eteriska tår. Tita! Tita! Tita! Det skymtar som barmar och halsar, det lyfter på släp som av silke och flor, det vajar, det [viftar och]1 valsar i nätta bevingade skor. [Vem]2 är det, som håller sin vindlätta bal vid midnattens timme i månsilversal? Tita! Tita! Tita!
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "Titania", appears in Gitarr och dragharmonika, in Stämningar och stämningsbilder, no. 8, first published 1891
See other settings of this text.
View original text (without footnotes)1 Järnefelt: "viftar, det"
2 Järnefelt: "Hvem"
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]
3. Ingalill [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
Inga lilla, Ingalill, sjung visan för mig, min själ är så ensam på levnadens stig, mitt sinne är så ensamt i sorgen. Inga lilla, Ingalill, sjung visan för mig, den klingar mig så lyckosam, så god och tröstelig, så milder i den ödsliga borgen. Inga lilla, Ingalill, sjung visan för mig, mitt halva kungarike det vill jag giva dig och allt mitt guld och silver i borgen. Min kärlek är mitt silver och guld i min borg, mitt halva kungarike är hälften av min sorg, säg, Inga lilla, räds du för sorgen?
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "Ingalill", appears in Gitarr och dragharmonika, in Likt och olikt
See other settings of this text.
Available translations, adaptations or excerpts, and transliterations (if applicable):
- ENG English (Charles Wharton Stork) , "Ingalill", from Gustaf Fröding -- Selected Poems , first published 1916
4. Tre trallande jäntor [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
Där gingo tre jäntor i solen på vägen vid Lindane Le, de svängde, de svepte med kjolen, de trallade, alla de tre. Och gingo i takt som soldater och sedan så valsade de, och "Udden är så later" de trallade, alla de tre. Men när som de kommo till kröken av vägen vid Lindane Le, de ropade alla: "Hör göken!" sen skvätte och tystnade de. Och tego så tyst som de döda och rodnade, alla de tre. Men varföre blevo de röda och varföre tystnade de? Jo! Det stod tre studenter vid grinden, och därför så tystnade de och blevo så röda om kinden, de trallande jäntorna tre. Det stod tre studenter vid kröken och flinade, alla de tre, och härmde och skreko: "Hör göken!" och alla så trallade de.
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "Tre trallande jäntor", appears in Nya dikter
See other settings of this text.
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]5. Fylgia [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
Fylgia, Fylgia, fly mig ej, när jag drags av det låga mot dyn, du skygga, förnäma, sky mig ej, när med lumpna tankar jag skymmer din veka gestalt, som svävar i skönhet och stjärnglans och drömmar av ljus för min syn så nära mig, men så fjärran dock som den fjärran, fjärran skyn, du eftertrådda, du oåtkomliga, du flicka av skönhetslängtan, du väsen i dräkt av livets skiraste silverskir med lyckliga drag och kärlekens skäraste törnrosskimmer i hyn. Fylgia, Fylgia, fly mig ej, du skygga, förnäma, sky mig ej, du min skönhetslängtan, som mot dagens sorger är min skyddande tröst i nattens syn!
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "Fylgia", appears in Nya dikter, in Från när och fjärran
See other settings of this text.
Available translations, adaptations or excerpts, and transliterations (if applicable):
- ENG English (Charles Wharton Stork) , "Fylgia", from Gustaf Fröding -- Selected Poems, first published 1916
6. I ungdomen [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
Det glittrar så gnistrande vackert i ån, det kvittrar så lustigt i furen. Här ligger jag lat som en bortskämd son i knät på min moder naturen. Det sjunger och doftar och lyser och ler från jorden och himlen och allt jag ser. Det är, som om vinden ett budskap mig bär om lyckliga dagar, som randas, mitt blod är i oro, jag tror jag är kär - i vem? - ack i allt, som andas. Jag ville, att himlens och jordens allt låg tätt vid mitt hjärta i flickgestalt.
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "I ungdomen", appears in Gitarr och dragharmonika, in Stämningar och stämningsbilder, no. 10
See other settings of this text.
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]7. En visa till Karin [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
Af ädla [blomster]1 vill jag linda en slinga kring min käras hår, af kära minnen vill jag binda en krans åt dig för ålderns år. Med mina händer vill jag vira den kringom den jag hafver kär, ditt gråa hår skall kransen sira ännu, när jag ej mera är. [Och]2 däjelig och ung i dansen min kära är, men icke glad -- så är en tagg i denna kransen och gift i dessa blommors blad. Jag ser en droppe blod, som stänker af kransen kring min käras hår, så är ett kval i allt jag skänker, min skänk gör ont, min krans ger sår.
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "En visa till Karin när hon hade dansat", appears in Stänk och flikar, in Ur kung Eriks visor, no. 3
See other settings of this text.
Available translations, adaptations or excerpts, and transliterations (if applicable):
- FIN Finnish (Suomi) (Erkki Pullinen) , "Laulu Kaarinalle, kun hän oli tanssinut", copyright © 2010, (re)printed on this website with kind permission
Confirmed with Gustaf Fröding, Stänk och Flikar. Dikter, Tredje Samlingen, Stockholm, Albert Bonniers Förlag, pages 125-126.
1 Hallén: "blommor"2 Alnæs, Rangström: "Si"
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]
8. Våran prost [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
Våran prost är rund som en ost och lärd som själva den onde, men gemen likväl och en vänlig själ och skäms ej, att far hans var bonde. Han lever som vi och dricker sitt kaffe med halva i som vi och ratar icke buteljen, älskar mat som vi och är lat som vi - men annat är det vid helgen. Så fort han får prästrocken på, vi andra känna oss ynkligt små, men prosten likasom växer, för då är han prost från topp till tå och det en hejdundrande prost ändå i stort pastorat med annexer. Jag glömmer väl aldrig i all min dar, hur vördig han var här om sistens i kappan och kragen, hur världens barn han malde i kvarn och läste för köttet lagen! Och prosten grät - tacka för det, han talte om yttersta dagen! Och alla gräto vi ymnigt med, ty köttet sved och själen var allt satt i klämma. Och kyrkrådet smög sig med ryggen i kut vid tjänstens slut efter prosten ut, ty rådet var kallat till stämma. Men det förståss, vi repade oss, när prosten klarade strupen till sist och sade: "välkomna till smörgåsbordet och supen!"
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "Våran prost", appears in Gitarr och dragharmonika
Go to the general single-text view
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]9. En vårfästmö [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
(Om jag hade haft någon.) Det var den glans av solen, en majdagsmorgon giver, om hennes bara hår, ett vårens vaj i kjolen av törnroshäck, som kliver, och vit syren, som går. Och hon var het om kinden av gången och av vinden och badet som hon fått sig av kalk och lut i grannars kikut i glugg och dörr, och blyg men ändå trotsig och rödare än annars och vackrare än förr. Och ögats djärva gnista bar bud om allt det varma som spränger alla band, när alla knoppar brista och alla bäckar larma i kvinnosjälens land. Det var som hela våren med lärkorna i täten och sipporna i spåren och snabb och glad i fjäten drog ut att fånga mig och kysste mig och lade sitt bröst mot mitt och sade: "Håll av mig, var när mig och tag mig och bär mig nu strax hem till dig!"
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "En vårfästmö", appears in Stänk och flikar, in Hemvers och vardagsvers
See other settings of this text.
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]10. En kärleksvisa [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
Jag köpte min kärlek för pengar, för mig [var]1 ej annan att få, sjung vackert, I skorrande strängar, sjung vackert om kärlek ändå. Den drömmen, som aldrig besannats, som dröm var den vacker att få, för den, som ur Eden förbannats, är Eden ett Eden ändå.
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "En kärleksvisa", appears in Gralstänk, no. 7, first published 1898
See other settings of this text.
View original text (without footnotes)1 Peterson-Berger: "fanns"
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]
11. Världens gång [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
Havet välte, stormen ven, vågorna rullade asklikt grå. "En man är vräkt över bord, kapten!" Jaså. "Ännu kan ni rädda hans liv, kapten!" Havet välte, stormen ven. "Ännu kan en lina den arme nå!" Jaså. Vågorna rullade asklikt grå. "Nu sjönk han, nu syns han ej mer, kapten!" Jaså. Havet välte, stormen ven.
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "Världens gång", appears in Gitarr och dragharmonika
Go to the general single-text view
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]12. Vinternatt [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
Låt oss åka sakta, låt oss dock betrakta skogens vita slott, golvens marmorstenar, vita valv av grenar, som till himlen nått. Ej ett snöstoft röres, under valven höres ingen vinds musik, snön har rett alkover, och därinne sover sommarns frusna lik. Iskristaller stöda lägret, där den döda sig till vila lagt, vita sängomhängen sväva över sängen, enar hålla vakt. Och metalliskt kalla månestrålar falla ned i öde sal, och från alla kanter gnistra diamanter i oändligt tal. Stjärnorna med sorgens silver smycka borgens genombrutna tak, dunkla skuggor glida sakta genom vida skymtande gemak.
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "Vinternatt", appears in Gitarr och dragharmonika, in Stämningar och stämningsbilder, no. 5
See other settings of this text.
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]13. Äktenskapsfrågan [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
En plog ska vi ha, en harv ska vi ha, en häst ska vi ha, som kan streta och dra! "En täppa med bönor och kål och spenat!" Erk du! Maja du! Så ska vi ha't! En gris ska vi ha att ge skulorna till! Och ankor och höns kan vi ha, om vi vill! "Och kaffe och socker och sovel till mat!" Erk du! Maja du! Så ska vi ha't! En ko ska vi driva i bet på vår äng! "Och bolster av dun ska vi ha i vår säng och fint postelin och glaserade fat!" Erk du! Maja du! Så ska vi ha't! Men, Maja du, Maja du, var ska vi ta't? Jag är för fattig och du är för lat! Du går på roten och jag går på stat! Erk du! Maja du! Var ska vi ta't!
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "Äktenskapsfrågan", appears in Gitarr och dragharmonika, in Värmländska låtar, no. 8
See other settings of this text.
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]14. Studentkårens dotter [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
»Och nu har jag fått mig en liten, en smånäpen flicka,» sa Fina, »nu kommer väl hela smiten af alla studenterna mina att knuffas och slåss i min trappa om hvem, som är flickungens pappa! Och sen ska studentkåren samlas på Gillet och gasken gå lös och en million ska det skramlas at min och studentkårens tös och namnen, vi henne ska gifva, ska bli Carolina Rediviva. Och hva ska vi sen ha för chim? Jo sen ska docenten Ahlén få hålla ett tal på rim, som slutar med: fyrfaldigt lefve, må flickan bli gift med en grefve!»
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911), "Studentkårens dotter"
Go to the general single-text view
Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]15. En vårvintervisa [sung text not yet checked]
Language: Swedish (Svenska)
"Smält min is, låt min snö gå i tö", suckade vintern till våren. "Kanhända, kanhända om solen vill, vi vänta väl ännu en månad till, så kanske det sker", sjöng våren.
Text Authorship:
- by Gustaf Fröding (1860 - 1911)
See other settings of this text.
Researcher for this page: Steven CoxTotal word count: 1598